PSIRT
ISO/IEC 29147 och ISO/IEC 30111: de två sårbarhetsstandarderna förklarade
Två korta ISO/IEC-standarder beskriver hur en leverantör hanterar sårbarheter i det den säljer. ISO/IEC 29147 täcker utsidan: att ta emot rapporter och informera användarna. ISO/IEC 30111 täcker insidan: att verifiera, åtgärda och släppa. Den här sidan förklarar vad var och en kräver, hur de hänger ihop med IEC 62443-4-1, FIRST PSIRT Services Framework och Cyber Resilience Act, och vad ett litet team behöver i praktiken.
Uppdaterad
Vad är ISO/IEC 29147 och ISO/IEC 30111?
Båda är internationella standarder från ISO/IEC JTC 1/SC 27, den gemensamma underkommittén inom ISO och IEC för informationssäkerhet, cybersäkerhet och integritetsskydd. De är skrivna för leverantörer: alla som tillverkar en produkt eller driver en tjänst där någon annan kan hitta en sårbarhet. Tillsammans beskriver de det arbete som ett Product Security Incident Response Team (PSIRT) utför.
- ISO/IEC 29147, Vulnerability disclosure. Enligt ISO:s egen sammanfattning ger den "requirements and recommendations to vendors on the disclosure of vulnerabilities in products and services": riktlinjer för att ta emot rapporter om potentiella sårbarheter och för att offentliggöra information om åtgärder.
- ISO/IEC 30111, Vulnerability handling processes. Den ger "requirements and recommendations for how to process and remediate reported potential vulnerabilities in a product or service".
Uppdelningen är avsiktlig. 29147 anger att aktiviteterna mellan mottagandet och offentliggörandet av en rapport beskrivs i 30111, och 30111 är avsedd att användas tillsammans med 29147. Den ena är vänd mot rapportören och användaren; den andra mot din egen utvecklingsorganisation.
Båda standarderna säljs av ISO, IEC och nationella standardiseringsorgan, så deras fullständiga text ligger bakom en betalvägg. Den här sidan beskriver dem utifrån ISO:s publicerade sammanfattningar och de officiella förhandsvisningarna (innehållsförteckning och inledning), och citerar inte text ur avsnitten. Köp standarderna om du tänker hävda överensstämmelse med dem.
ISO/IEC 29147: offentliggörande av sårbarheter
29147 handlar om gränssnittet mellan en leverantör och alla utanför den. Dess uttalade mål är att minska risken förknippad med utnyttjande av sårbarheter, genom att ge användarna den information de behöver för att skydda sina system. Den namnger fyra roller: användaren, leverantören, rapportören (som hittar eller vidarebefordrar sårbarheten) och samordnaren (en tredje part, till exempel ett nationellt CSIRT, som hjälper till när flera leverantörer är inblandade eller när rapportören inte når leverantören).
Den täcker tre saker som ett team måste kunna göra:
- Ta emot rapporter. Publicera ett sätt att nå dig, bekräfta mottagna rapporter, kommunicera säkert med rapportören och hålla hen informerad.
- Publicera en policy för offentliggörande. Avsnittet om policyn skiljer mellan obligatoriska, rekommenderade och valfria delar. Den enda obligatoriska delen är en föredragen kontaktväg. De rekommenderade delarna omfattar vad en rapport bör innehålla, alternativ för säker kommunikation, vad rapportörer kan förvänta sig och när, omfattning, hur du publicerar och hur du ger rapportörer erkännande. Juridiska överväganden och en tidslinje för offentliggörandet är valfria.
- Offentliggöra information om åtgärder. Publicera säkerhetsmeddelanden som identifierar sårbarheten, berörda produkter och versioner, allvarlighetsgrad, åtgärden, erkännande till rapportören och en revisionshistorik.
29147 täcker också samordning mellan flera leverantörer, som dess sammanfattning kallar "especially important": en sårbarhet i ett delat bibliotek eller en protokollstack påverkar varje leverantör som levererar den, och offentliggörandet måste tajmas så att ingen av deras användare lämnas exponerad. Den praktiska sidan av allt detta (VDP:er, security.txt, embargon, CVE-id:n) tas upp i samordnat offentliggörande av sårbarheter; själva säkerhetsmeddelandet i säkerhetsmeddelanden och, i maskinläsbar form, CSAF.
ISO/IEC 30111: processer för sårbarhetshantering
30111 börjar när en rapport har kommit in och slutar efter att rättningen har levererats. Dess innehållsförteckning har tre delar.
- Policy och organisatoriskt ramverk. Ledningens engagemang, ett PSIRT (eller CSIRT) hos leverantören med uppdrag och ansvar, och rollerna för produktens affärsenhet, kundsupport, kommunikation och juridik.
- Hanteringsprocessen. Sex faser: förberedelse, mottagning, verifiering, utveckling av åtgärd, release och efter release. Vid sidan av dem processuppföljning (att föra register så att processen kan mätas och förbättras) och konfidentialitet för information om sårbarheter.
- Överväganden kring leveranskedjan. Sårbarheter i komponenter som du har fått från någon annan, och i dina produkter som andra bygger in i sina. För de flesta moderna produkter är det här volymen finns: en CVE i ett beroende med öppen källkod är en sårbarhet i din produkt tills du visar motsatsen.
Faserna är ryggraden i de flesta PSIRT-processer. Livscykeln för sårbarhetshantering går igenom var och en med vad som ska registreras och vem som äger den.
Hur de två standarderna hänger ihop
Läs dem som en process med två gränssnitt. 29147 styr de två ögonblick då information passerar din gräns; 30111 styr allt som händer på insidan.
| Steg | Standard | Vänd mot |
|---|---|---|
| Publicera en kontakt och en policy | 29147 (förberedelsen i 30111 bygger på den) | Rapportörer |
| Ta emot och bekräfta en rapport | 29147 och mottagning i 30111 | Rapportören |
| Verifiera, hitta berörda produkter, prioritera | Verifiering i 30111 | Dina team |
| Bygga och testa rättningen | Utveckling av åtgärd i 30111 | Dina team |
| Leverera rättningen och publicera säkerhetsmeddelandet | Release i 30111 och offentliggörande i 29147 | Användare, rapportören, andra leverantörer |
| Bevaka rättningen, lär av grundorsaken | Efter release i 30111 | Dina team, användare |
Ett team som bara implementerar 29147 har en artig entré och ingenting bakom den. Ett team som bara implementerar 30111 åtgärdar saker som ingen utanför får höra talas om. De flesta organisationer inför båda och skriver en enda rutin.
Aktuella utgåvor och revisioner
Enligt iso.org, kontrollerat den 13 november 2026:
| Standard | Aktuell utgåva | Status | Nästa utgåva |
|---|---|---|---|
| ISO/IEC 29147 | 2018, andra utgåvan (publicerad i oktober 2018; ersatte 29147:2014) | Granskad och bekräftad 2024; markerad "to be revised" (steg 90.92) | ISO/IEC AWI 29147, "Cybersecurity — Vulnerability disclosure processes", tredje utgåvan: nytt projekt registrerat den 8 oktober 2025 (steg 20.00) |
| ISO/IEC 30111 | 2019, andra utgåvan (publicerad i oktober 2019; ersatte 30111:2013) | Granskad och bekräftad 2025; markerad "to be revised" (steg 90.92) | ISO/IEC WD 30111.2, "Cybersecurity — Vulnerability handling and disclosure processes", tredje utgåvan: andra arbetsutkastet, remissperioden stängde den 1 augusti 2026 (steg 20.60) |
Två saker sticker ut. Utkastet till 30111 får en ny titel som omfattar hantering och offentliggörande, och dess sammanfattning breddar målgruppen från leverantörer till "anyone involved in handling vulnerabilities". Båda revisionerna är fortfarande på arbetsutkaststadiet, före kommittéutkast, remiss eller slutlig omröstning, så en publicerad tredje utgåva ligger en bit bort. Utgåvorna från 2018 och 2019 är de som gäller att införa och hänvisa till i dag; kontrollera steget på iso.org innan du citerar det.
Vad varje aktivitet innebär i praktiken
Standarderna beskriver resultat, inte verktyg. Det här är vår koppling från deras huvudaktiviteter till vad ett litet produktsäkerhetsteam faktiskt behöver ha på plats.
| Aktivitet | Från | Vad du behöver i praktiken |
|---|---|---|
| Ta emot rapporter | 29147 |
En bevakad adress eller ett formulär, en security.txt-fil som pekar dit, en bekräftelse inom en
angiven tid, ett sätt att utbyta detaljer säkert
|
| Policy för offentliggörande | 29147 | En offentlig sida med kontakt, omfattning, vad rapportörer kan förvänta sig, hur du ger erkännande och hur du publicerar |
| Samordning | 29147 | Kontakter till uppströmsförvaltare, nedströmsleverantörer som bygger in din produkt och ditt nationella CSIRT; en rutin för embargon |
| Säkerhetsmeddelanden | 29147 | En mall för säkerhetsmeddelanden med identifierare, berörda och åtgärdade versioner, allvarlighetsgrad, åtgärd, erkännande och revisionshistorik; en fast plats att publicera på; CSAF om stora kunder efterfrågar det |
| Förberedelse | 30111 | Utsedda ägare, en metod för allvarlighetsgrad, ett internt ärendesystem och en inventering av komponenterna i varje version du levererar, oftast en SBOM per release |
| Mottagning | 30111 | En post per ärende, oavsett om det kom från en forskare, en kund, din egen testning eller ett nytt säkerhetsmeddelande för en komponent du använder |
| Verifiering | 30111 | Återskapa, bedöm allvarlighetsgraden, lista varje berörd produkt och version, och registrera vilka som inte påverkas och varför (ett VEX-uttalande är den maskinläsbara formen) |
| Utveckling av åtgärd | 30111 | Det ansvariga utvecklingsteamet bygger och testar rättningen eller begränsningen, uppföljt mot ett måldatum |
| Release | 30111 | Åtgärdade versioner levererade via din uppdateringskanal, publicerade tillsammans med säkerhetsmeddelandet |
| Efter release | 30111 | Håll utkik efter regressioner och rapporter om utnyttjande, svara kunderna, för tillbaka grundorsaker till utvecklingen |
| Processuppföljning | 30111 | Datum per fas för varje ärende, granskade regelbundet, så att du kan visa att processen fungerar |
| Konfidentialitet | 30111 | Begränsad åtkomst till detaljer om oåtgärdade sårbarheter, enligt behovsprincipen |
| Leveranskedjan | 30111 | Bevakning av tredjepartskomponenter för nya sårbarheter, och ett sätt att informera nedströmsleverantörer när din komponent påverkas |
Ett genomarbetat exempel
En forskare mejlar din säkerhetsadress: webbgränssnittet i din gateway levereras med en version av ett parsningsbibliotek med öppen källkod som har en publicerad CVE för fjärrkörning av kod.
- Mottagning (29147, 30111). Du bekräftar inom den tid som din policy utlovar och öppnar ett internt ärende.
- Verifiering (30111). Frågan är inte om biblioteket har buggen, utan vilka av dina releaser som innehåller den sårbara versionen. Firmware 3.1 och 3.2 gör det; 3.0 använde en äldre, opåverkad version; molnkonsolen har aldrig använt biblioteket. Du registrerar allt detta.
- Åtgärd (30111). Firmwareteamet uppgraderar biblioteket och levererar 3.2.1. En regel i byggpipelinen håller den sårbara versionen borta från senare byggen.
- Offentliggörande (29147). Du publicerar ett säkerhetsmeddelande som anger 3.1 och 3.2 som påverkade, 3.2.1 som åtgärdad och 3.0 som inte påverkad, med CVE-id:t och erkännande till forskaren, och informerar de två OEM-tillverkare som bygger in din gateway före det offentliga datumet.
Det är i steg 2 som det mesta av tiden går. Om komponentlistan per release är ett kalkylark eller en skanning av dagens källkodsträd är svaret för 3.1 en gissning. Om du har sparat SBOM:en från bygget som producerade varje release är det en sökning.
Hur de förhåller sig till IEC 62443-4-1
IEC 62443-4-1 ställer krav på en säker utvecklingslivscykel för leverantörer av produkter för industriella automations- och styrsystem. Dess practice 6, hantering av säkerhetsrelaterade problem, har sex krav, och dess practice 7 omfattar hantering av säkerhetsuppdateringar. Kopplade efter kravens rubriker (vår koppling; standarderna hänvisar inte till varandra avsnitt för avsnitt):
| Krav i IEC 62443-4-1 | Närmaste ISO/IEC-aktivitet |
|---|---|
| DM-1 Receiving notifications of security-related issues | Ta emot rapporter i 29147; mottagning i 30111 |
| DM-2 Reviewing och DM-3 Assessing security-related issues | Verifiering i 30111 |
| DM-4 Addressing security-related issues | Utveckling av åtgärd i 30111 |
| DM-5 Disclosing security-related issues | Offentliggörande och säkerhetsmeddelanden i 29147; release i 30111 |
| DM-6 Periodic review of security defect management practice | Processuppföljning i 30111 |
| SUM-3 Dependent component or operating system security update documentation | Överväganden kring leveranskedjan i 30111 |
Den praktiska skillnaden: 62443-4-1 bedöms och certifieras (genom ISASecure SDLA eller certifieringsorgan) och frågar hur mogen varje process är. Industrileverantörer använder ofta 29147 och 30111 som den detaljerade vägledningen och revideras mot 62443-4-1.
Hur de förhåller sig till FIRST PSIRT Services Framework
FIRST PSIRT Services Framework (version 1.1, gratis) beskriver samma arbete som en katalog med tjänster inom sex områden: hantering av intressenter, upptäckt av sårbarheter, triage och analys av sårbarheter, åtgärd, offentliggörande av sårbarheter samt utbildning. Upptäckt, triage, åtgärd och offentliggörande motsvarar de två ISO/IEC-standarderna. Hantering av intressenter och utbildning går längre än någon av standarderna, och FIRST:s kompletterande PSIRT Maturity Document hänvisar tillbaka till 29147 och 30111.
En användbar arbetsfördelning: använd ISO/IEC-standarderna för processen som du dokumenterar och mäts mot, och FIRST:s ramverk för att bestämma vilka tjänster ditt team erbjuder och hur det är organiserat. PSIRT-guiden går djupare in på ramverket.
Hur de förhåller sig till Cyber Resilience Act
EU:s Cyber Resilience Act (förordning (EU) 2024/2847) ställer krav på sårbarhetshantering för tillverkare av produkter med digitala element i bilaga I del II, som gäller från den 11 december 2027. Läser man dem sida vid sida är det mesta av del II sådant som 29147 och 30111 redan beskriver:
| CRA bilaga I del II | Närmaste ISO/IEC-aktivitet |
|---|---|
| (1) Identifiera och dokumentera sårbarheter och komponenter, inklusive en SBOM | Förberedelse och överväganden kring leveranskedjan i 30111 |
| (2) Hantera och åtgärda sårbarheter utan dröjsmål | Verifiering och utveckling av åtgärd i 30111 |
| (3) Regelbundna tester och granskningar av säkerheten | Utanför båda standarderna (säker utvecklingspraxis) |
| (4) Offentliggöra åtgärdade sårbarheter när en uppdatering finns tillgänglig | Säkerhetsmeddelanden i 29147 |
| (5) En policy för samordnat offentliggörande av sårbarheter | Policy för offentliggörande i 29147 |
| (6) En kontaktadress för rapportering av sårbarheter | Ta emot rapporter i 29147 |
| (7) Säker distribution av uppdateringar | Release i 30111 (själva mekanismen är produktutveckling) |
| (8) Säkerhetsuppdateringar som sprids utan dröjsmål, med meddelanden till användarna | Release i 30111 och säkerhetsmeddelanden i 29147 |
Två skyldigheter i CRA ligger utanför båda standarderna. Punkt (1) nämner uttryckligen SBOM, där 30111 bara ber dig hantera komponenter i leveranskedjan. Och rapporteringsskyldigheten, som har gällt sedan den 11 september 2026, saknar motsvarighet i båda: en tidig varning till det CSIRT som utsetts till samordnare och till ENISA inom 24 timmar efter att du fått kännedom om en aktivt utnyttjad sårbarhet, en anmälan inom 72 timmar och en slutrapport, allt via Single Reporting Platform. En process enligt 29147 och 30111 behöver en gren för det. CRA-guiden tar upp resten.
CRA:s harmoniserade standard för sårbarhetshantering
Kommissionens standardiseringsbegäran för CRA (M/606), som CEN, CENELEC och ETSI godtog den 3 april 2025, omfattar en horisontell standard för sårbarhetshantering. CEN-CENELEC JTC 13 arbetsgrupp 9 tar fram den som EN 40000-1-3, Vulnerability handling, för att täcka bilaga I del II. I material från CEN-CENELEC som presenterades i början av oktober 2026 listades den fortfarande som ett utkast, prEN 40000-1-3. Vi har inte sett den offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning per den 13 november 2026, och bara en offentliggjord harmoniserad standard ger presumtion om överensstämmelse. Att följa 29147 och 30111 är en bra förberedelse, eftersom CRA-arbetet bygger på samma praxis, men det ger inte den presumtionen i sig. Kontrollera CEN-CENELEC:s katalog och Europeiska unionens officiella tidning för aktuellt steg.
Behöver du certifiering enligt ISO 29147 eller ISO 30111?
Nej, och du kan inte få det på det sätt du får ISO/IEC 27001. Ingen av standarderna är en ledningssystemstandard (de finns inte på ISO:s lista över ledningssystemstandarder), och ISO certifierar själv ingen mot någon standard. Vi känner inte till något ackrediterat certifieringssystem för någon av dem. Det här gör leverantörer i stället:
- Anger att deras process är i linje med ISO/IEC 29147 och 30111, och är redo att visa dokumenten och registren.
- Låter ett konsultföretag eller en kund granska processen mot dem, som en del av en leverantörsbedömning.
- Skaffar ett reviderat certifikat för ett ramverk som omfattar det här arbetet: IEC 62443-4-1 för industriprodukter, eller ISO/IEC 27001 för organisationens ledningssystem för informationssäkerhet.
Kunder och revisorer som frågar om 29147 och 30111 vill oftast se tre saker: en publicerad policy för offentliggörande, en dokumenterad hanteringsprocess och belägg för att den används, det vill säga register över verkliga ärenden som gått igenom den, med datum.
Checklista för en liten tillverkare
En första version som du kan få på plats på några veckor, ungefär i den här ordningen:
- Utse en ägare för produktsäkerhetsärenden och en ersättare. En person är ett PSIRT om rollen är nedskriven.
- Inrätta en bevakad säkerhetskontakt och publicera den i en
security.txt-fil och på din webbplats. - Publicera en kort policy för offentliggörande: kontakt, omfattning, svarstider, hur du ger erkännande och hur du publicerar.
- Spara en SBOM för varje version du släpper, från bygget som producerade den, och behåll den så länge versionen har support.
- Bevaka de SBOM:erna för nya sårbarheter i komponenterna, inte bara den senaste releasen.
- Skriv en rutin för hantering på en sida utifrån de sex faserna i 30111, med en metod för allvarlighetsgrad och måltider.
- Följ varje ärende på ett ställe med ett datum för varje fas, inklusive beslut om "inte påverkad" och varför.
- Kom överens med varje utvecklingsteam om hur säkerhetsärenden når dem och vem som beslutar om en rättning.
- Skapa en mall för säkerhetsmeddelanden och en fast plats att publicera dem på; lägg till CSAF när kunderna efterfrågar det.
- Håll kontakter till dina uppströmsleverantörer, nedströmskunder som bygger in din produkt och ditt nationella CSIRT.
- Om du säljer i EU, lägg till grenen för CRA-rapportering: vem som avgör att ett ärende utnyttjas aktivt, vem som förbereder den tidiga varningen och vem som skickar in den.
- Granska processen en gång om året mot registren och uppdatera policyn.
Var CRACI passar in
CRACI levererar underlaget som gör 30111-delen snabb: inventeringen bakom verifieringen och vidarebefordran bakom åtgärderna.
CRACI kör GitHub Actions-byggen på sina egna runners och registrerar paketen som varje jobb faktiskt hämtade, inklusive transitiva beroenden, paket som återställts från CI-cachar och beroenden som ingen lockfile listar. Varje SBOM har en fullständighetsstatus och exporteras som CycloneDX eller SPDX. Bevakade SBOM:er omvärderas löpande, och varje paket visar sina säkerhetsmeddelanden med allvarlighetsgrad. Bygghistoriken visar vilka tidigare byggen som innehöll ett sårbart beroende, direkt eller transitivt, så att du vet vilka releaser som påverkades och hur länge, inom din lagringstid. Inventarievyn visar vilka programvaruversioner som är driftsatta i vilka produkter.
Därifrån triagerar säkerhetsteam fynden och skickar dem till teamen som äger rättningen, CRACI meddelar berörda personer om en sårbarhet och dess allvarlighetsgrad, och CRACI stöder VEX. Policygrindar kan stoppa byggen som innehåller en specifik CVE, så att en åtgärdad sårbarhet hålls borta från senare releaser. För CRA förbereder CRACI innehållet i den tidiga varningen, anmälan och slutrapporten, och en person hos tillverkaren skickar in dem via Single Reporting Platform. Se sårbarhetsspårning och CRACI för PSIRT-team.
När CRACI inte är svaret
- 29147-sidan. CRACI tar inte emot rapporter från forskare eller kunder, spårar dem inte som ärenden och skriver eller publicerar inte säkerhetsmeddelanden. Du behöver fortfarande en säkerhetskontakt, en policy för offentliggörande, ett ärendesystem och en plats att publicera på.
- Fel i din egen kod. CRACI registrerar beroendena som dina byggen drar in och skannar inte källkod. En rapport om en bugg som du själv har skrivit verifieras utifrån din källkodshistorik och dina tester.
- Byggen utanför GitHub Actions. CRACI registrerar i dag bara GitHub Actions-byggen; GitLab CI och Jenkins finns på roadmapen.
- Certifiering. CRACI certifierar eller bedömer ingenting. Det levererar register som du kan visa en revisor eller kund.
För helhetsbilden av var sårbarhetshantering hör hemma i ett säkerhetsprogram, se produktsäkerhet.
ISO/IEC 29147 och 30111: vanliga frågor
Vad är ISO/IEC 29147?
ISO/IEC 29147 är den internationella standarden för offentliggörande av sårbarheter. Den ger leverantörer krav och rekommendationer för att ta emot rapporter om potentiella sårbarheter i deras produkter och tjänster och för att offentliggöra information om åtgärder, inklusive vad en policy för offentliggörande och ett säkerhetsmeddelande bör innehålla. Den aktuella utgåvan är ISO/IEC 29147:2018.
Vad är ISO/IEC 30111?
ISO/IEC 30111 är den internationella standarden för processer för sårbarhetshantering: hur en leverantör bearbetar och åtgärdar rapporterade potentiella sårbarheter. Den beskriver policy och organisation (inklusive ett PSIRT), sex faser från förberedelse via mottagning, verifiering, utveckling av åtgärd och release till efter release, samt överväganden kring leveranskedjan. Den aktuella utgåvan är ISO/IEC 30111:2019.
Vad är skillnaden mellan ISO 29147 och ISO 30111?
29147 täcker gränssnittet mot omvärlden: att ta emot rapporter och publicera säkerhetsmeddelanden. 30111 täcker det som händer internt mellan de två ögonblicken: att verifiera sårbarheten, hitta berörda produkter, bygga och släppa rättningen. De är utformade för att användas tillsammans.
Finns det en nyare version av ISO/IEC 29147 eller 30111?
Inte publicerad ännu. Per den 13 november 2026 anger iso.org båda aktuella utgåvorna som "to be revised". En tredje utgåva av 29147, "Cybersecurity — Vulnerability disclosure processes", registrerades som ett nytt projekt i oktober 2025, och en tredje utgåva av 30111, med den nya titeln "Vulnerability handling and disclosure processes", är på arbetsutkaststadiet. Inför utgåvorna från 2018 och 2019 tills en ny publiceras.
Kan man certifieras enligt ISO 29147 eller ISO 30111?
Inte på det sätt man kan för ISO/IEC 27001. Ingen av dem är en ledningssystemstandard, ISO utfärdar inga certifikat, och vi känner inte till något ackrediterat certifieringssystem för någon av dem. Leverantörer anger att de är i linje med standarderna och visar sin policy, rutin och sina register. För ett reviderat certifikat som omfattar sårbarhetshantering använder industrileverantörer IEC 62443-4-1.
Blir man CRA-kompatibel av att följa ISO 29147 och 30111?
Nej. De täcker mycket av CRA:s krav på sårbarhetshantering i bilaga I del II, som en policy för offentliggörande, en kontakt för rapportering, snabb åtgärd och säkerhetsmeddelanden. Men CRA kräver också en SBOM och rapportering av aktivt utnyttjade sårbarheter och allvarliga incidenter via Single Reporting Platform, och bara en harmoniserad standard som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ger presumtion om överensstämmelse. CRA:s standard för sårbarhetshantering, EN 40000-1-3, var fortfarande ett utkast i oktober 2026.
Är ISO 29147 och 30111 gratis?
Nej. Båda säljs av ISO, IEC och nationella standardiseringsorgan. ISO:s webbplats publicerar deras sammanfattningar, och officiella förhandsvisningar visar innehållsförteckning och inledning. FIRST PSIRT Services Framework, som täcker samma område som en katalog med tjänster, är gratis.
Vet vilka releaser som innehåller den sårbara komponenten
Verifieringen är där hanteringen går långsamt. Boka en demo och se bygghistorik och triage till det ansvariga teamet i CRACI.
Boka en demo